Du är expert: Ta hand om gäddan!
stalereturnerar

Du är expert: Ta hand om gäddan!

Att släppa tillbaka fångsten tillhör en hörnsten i modernt sportfiske. Här berättar vi – med hjälp av Henrik Stale – hur man bäst tar hand om sin gäddfångst!

Tipsa en vän:
Ditt namn:Din epost:Mottagarens epost:

AV: JOHN B. ERIKSSON

I inledningen på denna serie beskrev jag hur jag - i min iver att få i land den första riktigt stora gammelgäddan jag såg - körde in mina händer under gäddans gällock för att få ett
stadigt grepp om fisken. Vad jag då inte visste var att gäddor har knivskarpa tänder på gälbågarna. I samma ögonblick som jag lyfte gäddan skar de djupt in i mina händer och orsakade kraftig smärta.

Jag berättar detta för att visa hur enkelt det är att hantera en situation fel, med onödiga konsekvenser som följd. Med kunskap slipper vi sådana situationer.

Denna artikel handlar om hur vi kan handskas med gäddor under kampen, vid landningen, på land eller i båten, för att kunna returnera dem med så litet påverkan som möjligt.

TRÖTTA INTE UT GÄDDAN I ONÖDAN UNDER FAJTEN. Vid kraftig ansträngning hos människor och djur bildas mjölksyra när arbetande celler inte får den syretillförsel de behöver. Om en kamp med en gädda pågår längre än nödvändigt riskerar man alltså att fisken drar på sig mycket mjölksyra. Följden kan då bli att fisken blir så slutkörd att en önskad återutsättning av fisken försvåras eller i värsta fall omöjliggörs.

Med det som bakgrund är det lätt att förstå varför vi propagerar för kraftfulla utrustningar och att vi lär oss att nyttja resurserna i dem. Allra viktigast är det att inte dra ut på kampen i onödan under sommarhalvåret då vattnet är varmt och syrehalten är låg. Under vår, höst och vinter är spelutrymmet något större.

LANDA FISKEN MED GÄLGREPP, LÄPPGREP ELLER HÅV. Ett kritiskt moment är landningen av fisken. Här kan man såväl förlora sitt eftertraktade byte som att förorsaka problem och skador på fisken vilka kan omöjliggöra återutsättning. Huggkroken, som förr fanns i många fiskares utrustning, är sedan länge utbytt hos de allra flesta sportfiskare. Istället är det tre olika metoder som dominerar inom det moderna gäddfisket med betesfisk: Gälgreppet, ett läppgrepp eller en stor håv.

Här används gälgreppet för att lättare befria fångsten från krokarna.

Gälgreppet har blivit väldigt populärt under senare år. Med det kan man skonsamt hålla framförallt större fiskar när krokarna skall frigöras. Vid hantering av mindre gäddor är utrymmet trängre och riskerna för skador större. Det skall nämligen understrykas att gälgreppet långt ifrån är något riskfritt sätt att hantera gäddor. Råkar en krok eller två tränga in i handen samtidigt som man tappar greppet kan man riva upp riktigt stora och fula hål i händerna. Se därför till att vara väldigt försiktig om du inte kan fastställa platsen för krokarna i munnen på gäddan innan du lyfter upp den.

Ett läppgrepp är ett enkelt men mycket smidigt verktyg som man sätter i underkäken på gäddan. När man satt dit greppet har gäddan mycket svårt att komma loss. Verktyget ger bra med utrymme att avlägsna krokar i munnen medan gäddan fortfarande är i vattnet. Det är också ett smidigt verktyg att använda vid förflyttning av fisk till en vågpåse om man önskar att väga fisken.

En stor, knutlös håv har den fördelen att man kan leda in fisken i den utan att föra fram fisken till båtkanten. Det är ett mycket skonsamt verktyg när krokarna sitter i mun och med hjälp av håven är det lätt att förflytta gäddan till en mjuk matta där krokarna frigörs.

En håv är mitt förstahandsval när jag inte ser var i fiskens mun krokarna befinner sig. Om däremot någon av trekrokarna hänger löst finns risken att de trasslar in sig i nätmaskorna. Uppstår en sådan situation kan man minimera tiden som gäddan befinner sig ovanför vattenytan genom att helt sonika klippa av tafsen för att frigöra gäddan från håven. Håll alltså koll på att ha verktygen lättåtkomliga.

Med hjälp av en stor håv landade Henrik Stale denna storgädda.

VAR RÄDD OM GÄDDAN  I BÅTEN. En gädda som inte skall tas till vara lyfts upp ur vattnet skall dels vara uppe så kort tid som möjligt. Dels skall den hanteras skonsamt. Här är det tydligt hur värdefulla kunskaper om hur fisk ska hanteras spridits långt utanför de mest hängivna skarorna. Idag är det vanligt att se så kallade karpmattor i samband med båtfiske efter gädda. De dämpar slag och som blöta skyddar de även fiskens fjäll och slemlager.

När krokar frigjorts, och när fisken eventuellt vägts, mätts och fotograferats, lyfter man enkelt den över relingen med gälgreppet eller med hjälp av den säck man använt vid vägningen (se vägningen nedan).

VAR RÄDD OM GÄDDAN PÅ LAND. Om en gädda flyttas direkt till en blöt matta efter landning minimeras således risken att fisken ska få skador av slag och att dess känsliga slemskikt tar stryk. Vid gäddfiske från land är det emellertid inte lika vanligt med karpmattor som vid båtfiske. Orsaken beror möjligen på att det är besvärligare att bära med den. Det är därför bättre att använda en mindre matta som är smidig, än att ha en stor som blir liggandes i förrådet.

Henrik behandlar en stor gädda med respekt. Om en stund är den fri igen.

Eventuell vägning av fisken. Vägning av gädda skall ske så att fisken är liggande – inte hängande. Det gör man enkelt i en karpsäck eller motsvarande.

Återutsättning av fisken. Efter att ha försiktigt placerat gäddan i vattnet brukar de flesta gäddor simma iväg på en gång. Ibland, kanske vid mycket mjölksyreproduktion hos fisken eller om den varit uppe länge på land, kan den ha svårt att hålla balansen och sakna krafter för att på egen maskin simma iväg. Då kan vi hjälpa gäddan genom att hålla den upprätt genom att hålla den i stjärtspolen och kanske också med ena handen under buken. Snart återhämtar sig gäddan och simmar i väg. Många fiskare för också fisken framåt och tillbaka i vattnet i syfte att öka vattentillförseln – och därmed syremängden – över gälarna. Men hur vida det verkligen hjälper skall jag låta vara osagt.

HENRIKS KOMMENTARER: Används håv, kan man med stor fördel låta gäddan stanna kvar i håven, i vattnet utanför relingen, till dess att man fått fram och förberett utrustning såsom vågsäck, matta, våg, måttband och kamera.

Rör det sig om en stor fisk och det finns möjlighet att snabbt ta sig in till land är det att rekommendera framför att börja greja med den stora fisken i båten. En stor gädda i en liten båt brukar mest bli rörigt och både du och gäddan riskerar att skadas. Vägning blir också väsentligt mera tillförlitligt på land än i en gungande båt.

Det största riskmomentet för din egen del är gäddans mun så investera i en långskaftad kraftig tång som kan lossa krokarna riskfritt. Största risken för gäddans välbefinnande är alltför långa vistelser uppe på land. Fler än en fiskare har gjort misstaget att fotografera gäddor alltför lång tid. Se till att allt är klart och förberett och knäpp av ett gäng snabba bilder. Är du osäker på om bilderna blev bra så stoppa ned gäddan i säck/håv igen och låt den vila upp sig i sin rätta miljö medan du kontrollerar bilderna.

Tänk igenom på förhand hur du ska hålla fisken och om du inte är nöjd med de första bilderna så plocka upp fisken igen efter en stund och ta några kompletterande foton. Vid vertikala lyft av gäddan med gällocksgrepp eller läppgrepp används din andra hand för att stödja gäddan under buken. Detta dels för gäddans skull och dels för din egen då gäddan blir lugnare och du har bättre kontroll på den.

Om du inte tänker väga eller fotografera gäddan avkrokas den lämpligast i vattnet.

MB