För den riktiga prylnörden…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 26 april, 2012

Om du som jag tillhör ”Super-nörd” kategorin inom fiske så måste du kolla in denna.

All ha säkert varigt med om det klassiska aldrig lösta problemet när man står och spinnfiskar i skärgården eller om man bara kör fri-vatten, men hur som. I mellan åt händer det, speciellt när man har ett bete man gillar på, att lina trasslar in sig i ringarna tack vare den där förbannade sidovinden och man snärtar av draget ut i ingenstans! Alltså, det suger så mycket så det finns min själ inte. Jag kommer speciellt ihåg när man vart mindre och inte hade lika mycket dollas att tillgå, det sved juh satan… Iaf, nu så har våra korta (förutom Yao Ming) men hyper-intelligenta asiater kommit och löst biffen med den nya Fuji K-serien. Kolla hur cool dom har löst problemet, tycker nästan det luktar Nobel om det=)

 

Enjoy nerd!

Frustration… Inget annat än en onödig genväg till acceptans!

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 20 april, 2012

Jag kan tänka mig att vi alla vid ett eller flera tillfällen upplever en känsla av välbefinnande och ett felfritt vardagsflöde. Det är löne-vecka, till helgen ska du iväg till ett favorit vatten, du ska åka och träffa massa fiskevänner du saknar dom andra 48 veckorna under året då det inte är hett, inte nog med det är vädret ”top-notch”. Det vill säga allt är så bra framför dig att till och en oskuld i knät på självaste Afrodite hade inte haft sh*t att kom med vad gäller TAGGAD. Ja, du vet! Ett vardagsflöde som känns, ja… nästan lite väl överbalanserad av ideell perfektion?

Jag hoppas illa starkt att jag kan lira den fan inom några veckor… Annars kommer jag  dö singel!

Min saga börjar en typisk sådan vecka… Vaknar i varm och gott sällskap på morgonen, kan det bli bättre? Får en koppa kaffe serverad, tar mig ett djupt andetag titta ut genom balkongdörren på en sacre bleu himmel medan fokusen på kaffe ångorna i morgonsolen omedvetet smyger över till ett par förbi svepande höfter i en morgonrock. Redan där slog det mig; allt är lite för bra! Och som fysiken en gång lärt oss allt som går upp måste komma ner, och ner skulle jag. Det hade fiske-gudarna redan bestämt.

Inte mer med det!  Jag har en filosofi om att möta alla dagar med ett leende och positiva vibbar. På så sätt kan jag iaf alltid balansera ut stora delar av negativitet i min vardag, vilket gör livet så fruktansvärt mycket lättare. Så jag släppte tanken om att det var lite för bra, gjorde mina dags-sysslor och begav mig mot jobbet.

Väl på plats, ser jag att jag ska jobba med ”veteranerna” under kvällen, i min värld som vanligtvis jobbar med Snabb & Snabbare var detta ytterligare något som satte leende på läpparna då jag haft ett tufft träningspass på förmiddagen. Som sagt, allt faller fint in på min stig i lyckans färgglada skog. Vi hade precis haft en mindre rast, jag fick andas lite frisk luft genom ett filter och lyssna in på den klassiska red-neck diskussion om vem som gjorde vad och när, men ack så trevligt att lyssna på skvaller om folk man förmodligen aldrig ens har sett. Att folk aldrig kan hålla i sina åsikter… Jaja, nu åkte det iväg här.

Tillbaka till min saga om dom hårda och dom svaga. Jag går upp till spikbordet, sätter i mina hörlurar (för att vara exakt NoiseControllers -Qlimax 2011 Liveset), känner hur basen pumpar genom kroppen, tar ett par riktigt ordentliga vevtag och kanske ett och annat dans-move. Ser över gubbarna nere på linjen, alla ler, nu kan vi börja jobba.

Plötsligt, när jag som alltid ska klistra in en liten garanti-lapp på insidan känner jag hur min vänsterhand blir fast klämd av pressen. Med brutal hardstyle i lurarna står jag där och letar efter nödstoppet, som till min besvikelse inte ville uppenbara sig. Bara ett par sekunder efter kommer spik-pistolen sakta ner, som tur var hann jag förvrida hela handen under pressen i sista sekund så att spiken bytte bana när spik-pistolen sköt. Annars hade jag dessutom haft en 90x90cm fönsterbåge fast spikad i handen genom en av knogarna.

När jag väl fick se handen och såg att spiken ”bara” gått genom fingret tackade jag allt och alla gudar, andar och demoner för att den satt i just bara ett finger. Men hur den satt är en helt annan sak… Typiskt! Jävla !&#&$!!

Mysigt… 

Ironiskt nog hade jag sjukt kul med personalen, med tanke på situationen.

Väl framme hos Dr. Alban så hade jag det varmaste av mottaganden,  som ett ljus i mörkret kom sjuksköterskorna med en ”jag tycker synd om dig”-blick. Den ändrade vi till ett leende och sen till försiktigt garv under tiden som vi med spänning undersökte skadan och hur den eventuellt skulle åtgärdas.

 

Men efter att röntgen tittat in var det tyvärr inte alls så ”bara”; sex frakturer på 2,5cm fingerben, även leden gick av och en annan led blev riven. Jag vet inte hur han lyckades att sätta ihop mitt finger men det verkar som om han löste biffen, med fyra stift och 12 stygn. 8-10v sjukskrivning och jag får förhoppningsvis tillbaka 90-95% av mitt fingers full värde så att säga, men jag har bra läkekött så det löser sig=) Det ser om inte annat ut att vara på bättringsväg. Har återfått tillräckligt med rörelse för att veta att mina senor och leder är intakta och återhämtar sig stadigt.

Haha, Terminator!

Eftersom att jag tyvärr fick stiga åt sidan och låta lammköttet i Team Metebolaget (anm: den äldre, rutinerade Henrik Stale alltså) lysa fram med 20 gram större gädda detta året, trots påtryckningar, kommer jag lägga svansen mellan benen och fiska lite Borre innan sommartrolligen kör igång för första gången på gud vet hur många år. 1980 gram som PB är juh bara 20 gram för lite, dags för en 2-kilos satsning kanske. Tycker dessa jäkla 20 gram följer med lite överallt här nu…

Som sagt, jag överlever… Skadan. Sen vad som händer innan för husets väggar kan jag tyvärr inte alltid balansera. Som t.ex. att man dagen efter operation ligger och sover i soffa, har det allmänt göffsitt, liksom. Sen kommer Jesper De Large hem, kastar kuddar på en tradolansliten ryss som ivrigt försöker sova vidare och har ingen lust att fila på den nya båten. Ingenting respekteras när det har med vatten och fiske att göra… Och när kudd-kastandet inte funkade, ja. Du har resten av sagan på länken under till!

https://www.youtube.com/watch?v=iyAB1xPStuA

Stay fishyy, Rysken

Det var fan på tiden…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 16 februari, 2012

… sa Anton till sig själv medan ögonen gick mellan väderrapport raderna på Yr.no. Äntligen lite fiskbart väder, hett! Synd att att jag är sjuk…

Abstinens borde vara en av dom sju dödssynderna, då den i rätt mått kan få en person att gå till oanade längder för att tillfredsställa den specifika känslan av tomhet. Som att traska genom tät och ytterst kuperad skog med pulkor, ryggsäckar, stolar och as-tunga beteshinkar som välter bara man ställer den på pulkan, för att fiska ett par timmar. Galet i många ögon, men magiskt i fler…

Södra Sverige runt på tre dagar, dessutom sjuk, säger egentligen allt om abstinensens påverkan på en försiktigt galen fiskare.

Dag ett började i Kalmar trakten. I sällskapet fanns Gustav och Jesus av Malmö, honom känner ni även som Henrik Stale… men jag har sett honom ovårdad i vitt! Och Henrik lät sig inte vänta, speciell som han är tog han flest fiskar av oss med en fin slank fisk mellan sex-sju kilo på topp. Det är annat än vad jag kan säga om mig själv och Gustav som bommade fisk, på fisk, på fisk…  Iof, fick jag ett par mindre fiskar. Men inget att tala om, inte ens skönhetsmesigt.

Henrik lyckades även fånga en fisk märkt av gädd-doktorn Olof Engstedt, 2007. Mer om detta på http://mammothpike.blogspot.com/

Men det kom en lördag och Jesus byttes ut mot Jesper, som jag inte längre kan kalla Snipan, ett mysigt namn som följt med honom under en kortare period än förväntad då han totalt dominerade mig och Gustav under lördagens fiske i Blekinge. Största fisken bjöd Jeppe på medan Gustav förmodligen fångade den finaste gäddan mina ögon skådat på länge, den var en egen form av perfekt.

Dagen i sig bjöd på underhållande fiske med intensiva hugg-perioder och underbart vinterväder. Och efter att ha sett Jeppe gäla en finare fisk blev man inte mindre taggad för att även kriga på söndag.

Vi återgick till småland för söndagens fiske, nu feber… men vad gör man inte!? Ett par feberdämpade så var det dags. Vi valde en skog-sjö i centrum av småland som förra vintern under ett pass bjöd på över 40 fisk med en vacker 107cm hög 8 kilos som topp.

Efter att Jesper hade gjort 4-5 hål, la han sig ner bredvid ett hål i ett skrik av mjölk-syra och muskelpump. Isen var sjukt tjock, vilket är ytterst ovanligt då det är strömmande vatten praktiskt taget genom hela sjön. Men när Jesper kom in i andra andningen, då han fick köra upp alla hål (Gud va fint att vara sjuk ibland), började jag att sakta lägga ut spöna. Och det tog inte långt tid innan vi kände igen detta magiska småländska vatten, för när hugg-perioderna kom så var det som om vipporna träffat fläkten. Vid ett tillfälle hade vi tre hugg samtidigt, jag slog sönder mitt knä och bommade fisken medan Jesper visade rutin och kammade hem bägge. Jag ska kanske inte ge min Plachet för mycket kredd, men han har under hela helgen dominerat mig fullständigt, och även här lyckades han att plocka en fisk runt 8. Undra om inte jag har lärt honom någonting jag själv glömt bort?! Han kommer vara farlig framöver…  Ta mig på orden, farlig!

Låt oss hoppas att vädergudarna är snälla näst kommande vecka så att vi åter får komma ut på isarna i jakten på den efterlängtade, övergödda, sjukt feta, sagolikt perfekta fisk=)

Metebolaget går mot nya tider!

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 8 januari, 2012

 

Ihop med teknikens utveckling utvecklas även Metebolagets möjligheter att presentera produkter och fiske-tekniker för våra kunder. Förutom dessa tre små rackare så är även en Digital SLR HD videokamera med i den nya uppställningen av Metebolagets inspelningsmöjligheter. Det kommer bli ett sjukt coolt 2012, om inte aztekerna hade rätt förstås!

 

Stay Fish, Rysken…

Ett krig in i det sista…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 1 januari, 2012

Efter ett gäng pass under julhelgen så kom det tyvärr ingen mer 10a detta året och ihop med det förvann möjligheten att vinna SGM. Men nu kommer det ett nytt år med nya tag, 2012 kommer bli magma.

Vädret var som vanligt inte rikitgt på vår sida, vädergudarna har en tendens att blåsa med vindarna från helvetet och regnskurarna från Grekernas egen Jupiter när Söder Sportfiskes egen Robert Martinsson är på besök. Och lite så även denna gång för mitt i mildvädret kom frosten som skapade lite problem med is och försämrade fisket under dom tre sissta dagarna av året. Men kul hade vi min själ, alltid lika bra tagg när det är dags att göra små satsaningar. Sportfiske är verkligen underbart, vare sig det snöar är kallt eller regnar med stormvindar så värmer vetskapen om att i ”nästa hugg kan den komma” hela kroppen.

Som sagt, glöm aldrig bort att ha roligt… För varför är vi annars ute?

Under den första dagen hade vi hyfsat fiske, med 7 gäddor i båten. Tyvärr ingen över 7 men man kan inte alltid lyckas, kan man? Något som är värt att nämna är att det är en magisk syn när en gädda jagar upp och attackerar betesfisken i ytan i ett stort plask över 12 meters djup i slutet av Dec, så sjuuuuukt coolt! Och man vågar fråga varför vissa helt enkelt älskar att fiska gädda?!

Jeppe och Robert dominerade båten fullständingt hela dagen och mot slutet var det tyvärr jag som luktade värst i båten. Men det skulle snabbt ändra sig, paravanen sjönk plötsligt och på satt en 4-5a och jag hinner knappt ta två vevtag innan min andra rulle börjar skrika efter hjälp. Tyvärr så missade jag den, men då va den helt enkelt inte menad för mig… inte den dagen iaf.

Dagen efter kan man väll ingentligen inte säga så mycket om, jag var bitter för att det hade frusit på under natten och vi fick kross is hela vägen ut. Vi hade iof tre galet försiktiga hugg men fisken var verkligen inte igång. Egentligen, kanske inte jag ska klaga för när man fiskar på en yta av två fotbollsplaner med 0 gradigt vatten och is i en stor cirkel runt om. Det var ganska tajt då den innre paravanen stog still i mitten medan båten cirkulerade runt. Det går att fiska små ytor med paravander, det kräver bara lite tålamod=)

Nu kommer det ett nytt år med 300 nya fiskedagar, så ut och på dom…

Och jag vill för övrigt säga att hur mycket jag än älskar gäddfiske så är det fortfarande verkligen INTE okey att flötestrolla med Daiwa Basia, Robert! That´s it!

Dessutom vill jag önska alla Gädd-freaks ett gott nytt år med en massa storfiskar under det kommande. Sen vill jag be om ursäkt för att jag hetsade till lite nerver igår kväll angående gäddan som skulle anmälas till SGM, det var bara ett par polare från en kompis tävling vi har som hetsade mig tills jag inte ville se tolvslaget komma… Så ingen gädda kommer att anmälas till SGM. Och jag vill gratulera Viktor och Team Trål till segern, bra jobbat boys! Hoppas vi ses i 2012 upplagan.

Stay Fishy, Rysken

Tropisk vinter?

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 29 november, 2011

Kanske får jag doppa ner den mallan två isflak i vinter?

Kan det mot all förmodan bli en isfri vinter iår? Det finns verkligen inget jag hellre skulle önska mig i julklapp. Hoppas hoppas och återigen hoppas! Sist, om jag inte minns fel, vi hade en isfri vinter så kom det massa med stora fiskar. Jag hade äran att fånga två fina fiskar en 11.9 på julafton och en magisk 12.3 kilos på nyårsdagen, vågar man verkligen hoppas på en repris?

Om dom stora fiskarna uteblir så är det fortfarande ett av dom vackraste av ögonblicken när man ser sitt flöte sakta glida förbi ett kritvitt träd täckt av snö, för att sekunden efter sjunka och höja ens puls till max.

Nog med spekulationer, jag har varit och busat en skvätt nere i skåneland. Fisket var som vanligt tufft, men jag lyckaden ironiskt nog kroka samma fisk två dagar i rad. Catch n release fungerar perfekt, bara du gör det med stor hänsyn till fisken. Jag önskar att jag hade magiska historier om spännade hugg och oväntade vändningar under drillning att dela med mig av… Men faktum är att det var storgädd-fiske i ett nötskal, lite flötes-stress och långa perioder av väntan.

Nästa gång jag besöker denna fina strömkant hoppas jag verkligen där ligger snö längst strandkanten, och fisken på bilden är av HELT annan kaliber. 

Så håll tunnarna med mig, för en isfri vinter… (Om du vill ha den vill säga)

Stay Fishy, Anton

Hårt men resultativt=)

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 1 november, 2011

Det har varit en hård helg med massor av problem, men med härlig utdelning. Jag skulle gärna förklarat mina skandaler av uttrustning som gått etc etc… Men olympiska spelen är snart och det vill vi juh inte missa.

Men, hur som. Jag och min käre homeboy Jesper ”Snipan” Gustavsson, efter att ha jagat betesfisk hela natten, äntligen kommit ut på sjön så dröjer det inte många minuter innan det kliver på. För att vara exakt hann jag inte ens få ut det andra spöt innan paravanen sögs ner som ett 2grams avon flöte. Mothugget satt sekunderna efter och redan vid första huvudskakningen hade jag lite hum om vad som va på g.

En relativt odramatisk fight och en håvning senare så hade jag en perfekt konditionerad fisk i händerna. Gäddan mäter inte mer än 109cm med en bukomkrets på 58cm, 11900gram av prakt exemplar.

Men det slutar inte där, efter lite mer strul med batterier och annat så kommer plötsligt hugget från helvetet. Jag stog verkligen och skakade fram tills jag fick se fisken första gången. Även denna en fin fisk på 8200 gram, men vilken fight! Jag va nästa helt säker på att jag hade ett nytt PB i andra änden, men… Fiskens krafter kan bedra.

Denna fisken vill jag verkligen drilla igen om sådär en 5år… när det ligger på 12plus sidan!

Förövrigt så var fisket relativt segt, någon sexkilos kom upp lite då och då, men inga större mängder med fisk. Det är väll iof pelagisk flötestrolling i ett nötskal, man kan inte tvinga naturen att leverera även om man så hemskt gärna skulle vilja.

Nu är det verkligen som hetast, och dom kommande veckorna är det många Svenska fisketävlingar som avgörs. Så ut och på dom, hemma framför tv:n och på fiskesnacks forum frångar man inga fiskar… Ut och kriga!

Den kommande helgen ska Centre-pinarna fram, jag sätter mig i min ”Silver Tank” och kör ner mot skåneland. Får se om jag lyckas kroka en riktigt stor höstfisk detta året. Hoppas, hoppas och återigen hoppas… Men med lite flax så ska det nog min själ gå=)

Stay Fishy, Rysken

Sista spinn-fiske helgen…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 24 oktober, 2011

Efter sex ganska intensiva spinn-fiskepass på fri-liggadnde branter och grund i en stor Smålänsk regnbågssjö blev det tyvärr ingen spinn-tia iår. Men det kommer en vår och en höst till så det löser sig så småning om, hoppas jag iaf=)

Då jag och min partner in crime började fiska mitt i fullmånen så har fisket sakta men säkert blivigt mer och mer produktivt för juh mindre denna blev. Jag och fullmåne har inget bra samarbete, ändå brukar jag vara ute då den lyser som solen i nattens mörker. Varför? Inte en aning, man vill väll fånga fisk förmodar jag. Men fångsten är sällan allt, man får verkligen inte glömma att ta ett djupt andetag och se sig omkring och låta dom varma kaffe-ångorna värma upp själen lite då och då. För soluppgången en tidig höstmorgon på sjön ger till och med Stureplan-stekaren gåshud, det garanterar jag, men nog om stadsdjur och vacker natur.

Laguppställningen från vänster;

Kraftig kropp med en mindre paddel, som gör att betet sjunker snabbt då motståndet från paddeln inte är lika stort. Jiggen får en aggressivare dykning och ger inte ifrån sig allt för mycket vidration. Riktigt hett vid snabb in tagning speciellt på hösten.

Två klassiska Relax 9″ i en ljus (Classic Blue/White) och en dovare, mer siluett givande färg kombination av (Black/Glitter Red). Den sistnämnda har fiskat mycket bra i dåva ljusförhållanden. Med 20gr huvud simmar den ca 50cm/sek, en viktig faktor att veta om du vill presentera din jigg på ett mer exakt djup. Modellen har något större paddel som saktar ner betets sjunkhastighet, hett att fiska någon meter över botten då den paddlar friskt både vid lyft och sänkning.

Och slutligen två 30cm havsjiggar. Den ena är i full-size och har ett väldigt förföriskt sakta sjunkande betende om den fiskas med ett lägg jigghuvud på mellan 15-25gr. Inte bara tackvare storleken utan även tackvare det super mjuka material som jiggen är gjord i, fruktansvärt fin vaggande gång… Hett! Den andra är i grunden en likadan jigg, skillnaden är att jag har kapat av ca 8-10cm på jiggkroppen för att få ner vilkten genom vilket den enorma paddeln ska göra så att jiggen sjunker så sakta och vaggande som möjligt, ett hett alternativ för köldstela vintergäddor, som många gånger tar betet när det sjuker.

Jigghuvuet har en stor betydelse i hur din jigg kommer att arbete i vattnet. Dess vikt och form, men det sparar vi till en annan dag;)

Se alltid till att ha en eller två extra krokar riggade på jiggen, inte nog med att det sparar på dina jiggkroppar då jiggen oftast hamnar utanför munnen på gäddan och inte slits sönder av tänderna mer än i hugget, det säkrar din krokning med… gud vet hur många procent. Fox Easy Twist Wire är en perfekt komponent till detta, då materialet är mjukt och följsamt och ändrar inte jiggens beteende.

Om du inte ska mäta, fotografera eller väga fisken så kroka av den i vatttnet. Det är onödigt att lyfta in fisken i båten, lägga den på mattan och skada dess slämhinna i onödan. Ta istället ett fast gälgrepp och låt halva fisken vila i vattnet medans du lirkar ut krokarna. Det viktigaste för vår generation fiskare är att vårda bestånden, någonting våra förfäder tyvärr hade för lite kunskap om för att produktivt genomföra. Så ta hand om din fångst med samma varsamhet som du hanterar din uttrustning.

Innan jag avslutar, kanske jag ska säga att min käre, nyfrälste, hungriga ”lärling” dominerat mig fullständigt under två tre-dagars race. Vi ska inte gå in på detaljer, då jag vill behålla min stolthet=) Men, du är glödhet… Peppe. Ovan med en 95cm och under till med en urstark fisk på 98cm. Båda fiskarna tog en sakta sjunkande 9″ Shad på friliggande branter.

Simma lugnt så länge… För nästa helg är det dags att släppa betena fria bakom flöten och paravaner!

Rock n Roll… Fiskeboll!

Etangs de l’Abbaye…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 14 oktober, 2011

Svante ”Från Helvetet” Otter,  här äntligen med sin första franska tjugokilos karp.

Efter en som vanligt underbar vecka i Abbey Lakes är jag återigen hemkommen. Det var, trots en vecka i den franska naturen, med tårar i ögonen som jag klev ut ur bilen hemma i Småland i söndags . För vem vill lämna sitt lilla paradis egentligen? Inte jag, verkligen inte jag! Det är inte utan anledning jag sovit i min bedchair i det öppna garaget sen jag kom hem, ibland gör man verkligen vad som för att för en sekund få återvända till lugnet innan stormen som man många gånger upplever inom karpmete. Det enda som igentligen saknas är att jag ska skaffa mig ett Delkim-skrik som ringsignal på min telefon, i vilket fall jag förmodligen skulle spring in i väggen om någon fylleringde mitt i natten. Den här besattheten man upplever som sportfiskare kan många gånger gå till en överdrift. Men inte undra på när det kommer upp 20,22,25 till och med 30 kilos fiskar omkring dig dag efter dag. Då är det verkligen svårt att stänga av om man själv kommer hem med en topp på 14-15kilo.

 

Då predatorfiske är det som tilltalar mig allra mest valde jag att för första gången lägga hela veckan i Kingfisher Lake. Kingfisher är det minst pressade av stor-karp sjöarna på Etangs de l’Abbay och ligger något avsides från dom andra sjöarna på området. Men det var inte för karparnas skull som jag valde sjön ifråga, utan det var 70-80 kilos Malarna som lockade mitt predator-hjärta. Man ska iof inte sticka under stolen med att man har skådat fisk till uppskattningsvis över 30kilo. Trots att sjörekordet idag är 27 kilo spekuleras det om att det kan gå fisk som är större än Abbeylakes stolthet ”Shoulders” som pendlar mellan 36 och 38 kilo, vilket monster. Och eftersom att fisketrycket är lågt, tackvare att man känner till topparna i Fox och Heron Lake så blir Kingfisher mer eller mindre bortglömd av dom ”tunga” lirarna som gör det möjlighet att fånga ett helt okrokat monster. Vilken magisk dröm…Att sjön är lätt bort glömd gör att fisket är något enklare och fisken är inte lika känslig för linor i vattnet och rörelser på land, som gör dom mer lättfångade. Men lång ifrån lätt, då gräset ofta ställer till med problem och karparna är mycket, mycket väl medvetna om var gräset är och hur man kommer trasslar in sig så man blir fri. Så hook and hold är praktiskt taget ett måste, sätt ner banksticksen hårt, annars vaknar du spö-lös…

Tyvärr, så lös Malen med sin frånvaro. Jag vet inte om jag ska skylla på mina bristande kunskaper inom Malfiske eller att vädret vände från 28 grader och strålande sol till 13-14 grader, regn och stormvindar. Men sådant är detta sportfiske, med naturen som din motståndare vet man aldrig igentligen hur svår utmaningen blir. Som tur fick jag landa och missa en och annan vacker Kingfisher karp. Dynamite´s 15mm Redfish och Freshfish med en liten fejk-majs svarade för dom flesta fiskar som visade sig i håven. Det var inte bara karparna som var laddade på mina boilies. Efter ett screaming take och missat mothugg hängde denna lilla rackare på kroken, coolt att gäddan redan som så liten hinner reagera och hugga något som rör sig förbi i full fart. En glupsk liten rackare, kan bli en biggie!

 

Nu är hösten äntligen här och det börjar bli högtid att fylla på tankarna med färska beten inför gäddfisket. Jag kan inte annat än önska alla er gädd-homies shit-fishing och många, många timmar på vattnet, jag vet att jag kommer kriga in i det sissta för att klämma en bra placering i SGMS och råder dig att göra detsamma, ut och kriga, snart kommer din drömfisk det handlar bara om tålamod, vilja och tid på sjön. Så ut och njut av den vackra kalla hösten, så ses vid på vattnet.

Simma lugnt, Rysken

Nu börjar allvaret på nytt…

Publicerat av: Anton Tsvetkov, 10 oktober, 2011

Det har varigt fantastiskt skönt med lite sommar och många långa nätter av sömn ska nu återigen övergå till tidiga morgonar bakom spöna. Hösten har äntligen kommit till oss och fast än många av oss i maj vill sova ut, sitter vi redan i Juni med kaffekoppen ångandes i soluppgången och längtar till den första höstkylan ska driva fram dom stora gäddorna så vi kan blöta våra flöten och lyssna på syrepumparnas bedrövliga melodi.

Så ut och ladda tankarna och sumparna med betesfisk. Det är bara tre dagar kvar innan höstens första tre dagars pass så av stapeln, iaf för mig. Och jag hoppas verkligen du gör detsamma!

Rock ´n Roll, Fiskeboll!